Den historiska prövningen av Citytunnelns miljöeffekter i bygg- och driftskede är till ända – två år efter att ansökan lämnades in och efter närmare ett och ett halvt års förhandlingar i miljödomstolen.
– Det känns skönt att ha nått slutet på miljöprövningen och kunna fokusera på vårens planerade byggstart, säger Citytunnelns projektchef Örjan Larsson.
Förhandlingen, som ägde rum i Malmö stadshus den 24-26 januari, gällde den fjärde etappen. Den omfattar de arbeten projektet planerar i samband med bygget av förbindelsespåren vid Lockarp.
I ansökan ingår även en planskild spårkorsning, ett provisoriskt spår längs Kontinentalbanan, en vägbank vid dammen Havemosse samt system för hantering av avloppsvatten och grundvatten.
Citytunneln föreslår grundvattensänkningar i såväl bygg- som driftskede längs delar av sträckningen i söder. Systemet bygger på att 90 procent av det grundvatten som pumpas upp i byggskedet återinfiltreras, liksom 95 procent i driftskedet.
Miljödomstolen genomförde en syn
av berörda områden i Lockarp,
bland annat Havemosse.
Grundlig genomgång
Under två intensiva dagar gicks den aktuella projektdelen igenom i detalj. Projektledare Patrik Magnusson, delprojekt Järnväg, beskrev byggprocessen och den teknik projektet har för avsikt att använda.
Jan Hartlén, projektets geotekniske expert, redogjorde för geologiska och geohydrologiska förhållanden i det aktuella området samt de metoder för grundvattenhantering som projektet föreslår.
Miljöchefen Wollmar Hintze redogjorde för hantering av bland annat bygg-, rivnings- och hushållsavfall, uppläggning och hantering av byggmaterial och schaktmassor medan miljökoordinator Rolf Harnert beskrev hur projektet ska göra för att minimera risken för negativa effekter vid utsläpp av vatten i bland annat Risebergabäcken.
Under förhandlingen genomfördes också en syn av det område som påverkas av förbindelsespåren. En gnistrande kall vinterdag besökte rätten bland annat Havemosse och Hertas damm, där projektets förslag till åtgärder för att säkerställa vattennivå och grodbestånd diskuterades.
Hertas damm – ett av de vattendrag
som diskuterades vid förhandlingen.
Nya spår påverkar byn
Förbindelsespåren vid Lockarp påverkar både bebyggelse och biltrafik i området. Bland annat byggs en vägbro för Larsbovägen medan Arrievägen höjs cirka två meter för att ge plats åt den nya järnvägsanslutningen som går i skärning genom landskapet.
Lockarps by påverkas genom att Lockarps Kyrkoväg skärs av och stängs vid korsningen med Kontinentalbanan. Bullervallar och bullerplank kommer också att byggas.
Berörda myndigheter fick utveckla sin syn på ansökan. Ingen hade några invändningar mot Citytunneln i sig. Däremot ställdes frågor om exempelvis grundvattenbortledning, vattenkvalitet och masshantering.
Förhandlingen om den fjärde och
sista etappen ägde rum i Stadshuset
i Malmö.
Prövas fullt ut
Citytunnelprojektet föreslår en rad detaljerade villkor och åtaganden inför bygget och driften av förbindelsespåren. Dit hör ett omfattande kontrollprogram med noggranna mätningar av grundvattennivåer samt kontroll av kvaliteten hos uppumpat och återinfiltrerat grundvatten, avloppsvatten, buller, vibrationer och påverkan på växtlighet.
Avslutningen av den sista etappen innebär att en unik miljöprocess, efter närmare ett och ett halvt år med förhandlingar, är över. Miljödomstolen i Växjö meddelar tidpunkt för dom vid senare tillfälle.
Projektets ansökan, som lämnades in i mars 2002, avser dels en obligatorisk prövning av vattenverksamheten enligt miljöbalkens 11 kapitel, dels en frivillig prövning av miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd enligt kapitel 9.
Citytunneln är det första stora infrastrukturprojektet i landet som på det här sättet prövas fullt ut enligt miljöbalken.
”Ett pionjärprojekt”
Björn Gillberg, projektets oberoende miljöcontroller, beskriver Citytunneln som något av ett pionjärprojekt när det gäller miljöfrågor.
– Det är min bestämda uppfattning att den grundforskning som ligger till grund för Citytunnelns ansökan till miljödomstolen och den frivilliga delen av prövningen kommer såväl miljön som berörda sakägare till godo. Att alla berörda får möjlighet att i förväg påverka villkoren och räta ut eventuella frågetecken i en rättssäker, juridisk process kommer också Citytunneln till godo, eftersom projektet på så sätt mutar in sin rätt att under kontrollerade former påverka omgivningen i bygg- och driftfasen. Förhoppningsvis ska de lärdomar projektet dragit komma även den övriga byggsektorn och samhället till godo, säger Björn Gillberg.
Citytunnelns ansökan lämnades in
år 2002. Vaktmästaren Peter Edenhäll
packade bilen under överinseende
av miljöcontrollern Björn Gillberg.